« April 2006 | Main | June 2006 »
Idag är det min födelsedag. Det är dessutom Duanwu, så restaurangen vi åt lunch på var snälla nog att ge oss några zongzi utan extra kostnad:
Någon 30-årskris blir det inte för min del, känner mig föga bekymrad över vad som sker i framtiden. Men så är det ju bara 29 jag fyller, det blir kanske värre.
...på något sätt. Dra era egna slutsatser.
En kollega och hans flickvän som bor i närheten berättade att de en dag upptäckt att de varit utan ström och sedan kommit på att de glömt att fylla på elkortet. I det här kvarteret betalas gas, el och vatten genom magnetkort som man måste gå till en viss bankkedja för att fylla på, och de hade glömt det. Det skulle aldrig jag göra, tänkte jag dumt. Förra veckan hade jag 40 punkter kvar och det borde räcka minst två veckor.
Så kommer sommaren och luftkonditioneringen måste slås på för att man ska stå ut (det har varit runt 35 grader de senaste dagarna), och igår slog jag också på maskinen ute i vardagsrummet. När jag vaknade i morse visade det sig att det var... strömlöst.
På lunchen gick jag till bankkedjan som har hand om göromål av det här slaget och fyllde på kortet. Den här banken är känd för långsam service och kön på 10 personer tog ungefär 30 minuter på sig innan det blev min tur. När jag var klar passade jag på att åka hem som hastigast för att sätta igång allt igen så att ingenting i kylskåpet skulle bli dåligt. Efter att ha dragit kortet i elskåpet stod det att jag hade 100 punkter att förbruka (1-2 månaders el) men inte gick strömmen på för det.
Efter en halvtimme till och några promenader till fastighetskontoret fick jag till sist reda på var det lilla relä sitter man måste trycka på för att sätta igång allt igen om det stängts av. Med detta och allt åkande slösade jag bort nästan två timmar på en tämligen enkel sak.
Det är inte bara jag som råkar ut för krångel just nu. Är det en dålig astrologisk period?
Jag tillhör den uppenbara minoritet som inte finner något nöje att klaga på Sverige, inte ens utomlands. Däremot hakar jag ibland upp mig på vissa svenska vanor som jag menar ställer till det när svenskar ska umgås med personer från andra länder, eller åtminstone leder till missförstånd. En är den extrema blygsamheten som innebär att man med "usel" menar "medelmåttig". Usel för mig är när man verkligen är dålig på något eller knappt kan det - exempelvis bara lyckas ta emot bollen varannan gång i bordtennis (som jag).
Därför blir jag lite beklämd när jag läser den mycket svenska betraktelsen Gunnar Fredriksson gör över svenskars engelskakunskaper: Svenskar talar usel engelska - inse det. Uselt är alltså att man pratar en platt engelska med brytning - inte att man har felaktig grammatik, inte förstår vad andra säger, inte kan läsa en bok etc. (Och amerikaner och engelsmän genomskådar snabbt detta - hu då!) Jag har börjat tänka på det här alltmer som "bara engelska"-fenomenet eftersom man i motsvarande fall med andra språk skulle anses ha mycket goda kunskaper. Men just med engelskan är det något speciellt - den kulturella makten i dagens värld ligger ju den anglofona världen och då är det tydligen efter den vi ska sätta våra standarder.
Jag kan ibland själv reagera över att någon har en tydlig svensk brytning på engelska. Och visst, det är ofta de med massor av skandinavismer som anser att just deras engelska är så fantastiskt bra. Men detta betyder inte att jag tycker de är dåliga på språket - de talar det faktiskt flytande, men inte perfekt. Just detta kan man sätta upp som standard. Man kan tala ett språk
Med detta synsätt i bakhuvudet tycker jag det vore väsentligare om folk i Sverige bekymrade sig mindre om perfekt engelska och istället tittar lite på andra språk. Ryska, spanska, kinesiska och andra sydostasiatiska språk kommer att bli viktigare i framtiden. Är det inte dags att titta lite på dem istället?
Update: Till slutet på listan kan man foga att det är vettigt att kolla på sina egna svenskakunskaper också. Det är en fördel om det som ligger närmast en - ens eget modersmål - faktiskt är bra. Om folk sedan kunde sluta lägga in engelska i tid och otid i den skrivna svenskan skulle jag vara glad. Vi skulle slippa horrörer som "mean, lean peacekeeping machine" och liknande.
Update II: John (Chang) svarar Gunnar Fredriksson. Läs det! Till syvende og sidst får jag nog känslan av att hela frågan om hur svenskar pratar engelska är det klassiska dåliga självförtroendet: Hmm, är jag vackrast? Nej, jag är nog riktigt ful...
Denna dag kunde ha varit roligare. Jag har fullt upp och så får jag som grädde på moset ändrad kod från USA som återupplivar den gamla klassikern grafikfel. En minnesbugg ligger troligen i botten. Hurra!
Det åskar i Peking ikväll.
Men nu ska jag ändra lite i tablåerna (Company till höger), och förklara varför:
Supertrevligt utgår. Jag vet inte riktigt vad som inträffat men den gode John har slutat med sin gamla blogg och inte börjat med de nya han lovade med.
Subjektiv utgår. Det var roligare att läsa Daniels grejer förut. När kundkretsen ändrades har det blivit mer och mer likt UNT:s ledarsida. Säkert kul för de som behöver det men jag avstår.
Sputnik utgår. Linus har av någon anledning slutat skriva på sin gamla blogg.
Dasai kommer till.
Puterman kommer till.
Jimmyroq kommer till.
Bara en liten detalj, men jag tyckte det var roligt - en stor text på sidan av en buss: Kina skyddar intellektuella äganderättigheter! Kom ihåg att det var här du hörde det först!
Sverige är ett lugnt och fridfullt land, och de största problem som uppmärksammas blir då tjänstemäns kärleksaffärer och vilka bloggar som skrivit om detta faktum. Nåja, det (och att det finns en kanelbullens dag) är väl helt i sin ordning. Mitt eget bidrag till denna upphausade historia är att låta citat ur boken "Läromaterial i upprättandet av en socialistisk heders- och skamsyn" stå som kommenterar till Anna-Lena Lodenius korrekta debattartikel i Aftonbladet. Tolka det som ni vill.
Anna-Lena:
Människor i landets högsta ledning måste väl kunna avkrävas en smula moralisk resning, oavsett om de agerar självsvåldigt eller på uppdrag av någon ännu högre upp (vilket är ännu en av de frågor som alltjämt är olösta i Lars Danielssons fall)?
Läroboken:
Förespråkandet av kampanda och att gå emot ett liv av lyx och dekadens måste utgå från ledarkadrerna. Det samhället fokuserar på är partimedlemmar, speciellt ledarkadrer, eftersom de har en ledande och normerande inverkan på samhällsandan.
Anna-Lena:
Det är uppenbart att Göran Persson inte tänker ta Lars Danielsson i örat (om uttrycket tillåts). Så då gör pressen det i stället, med stöd av stora delar av svenska folket som kräver klarhet i hur Sverige kunde agera så otroligt okänsligt och ineffektivt som skedde under tsunamikatastrofen.
Läroboken:
Vårt lands socialistiska lag och system har redan upprättat en närmast komplett granskningsorganisation, som t.ex: nationella folkförsamlingens och provinsfolkförsamlingarnas granskning av landet, den politiska ledningen och de högsta departementen; den interna granskningen i kommunistpartiet och de demokratiska partierna; olika nationella departements interna granskning; de folkliga massornas granskning; opinionens granskning osv.
Slutligen kan jag inte låta bli att länka till den här underbart populistiska Aftonbladet-artikeln där man i detalj kan läsa vad Danielsson och hans "hemliga gäster" (en av dem Göran Persson, för övrigt) tuggat i sig, och hur mycket det kostat. Den kom t.om före de folkpartistiska bloggarna. Men vilka är det "delikata varmrätterna" på restaurang La Maison du Cygne? Om detta förtäljer Aftonbladet inget.
Jag funderade förut på hur man ska skriva en bra presentation av sig själv, något som kan vara användbart i olika sammahang. Men sedan kom jag på att det här gamla inlägget säger allt väsentligt om mig, så jag sätter helt enkelt en länk dit:
(med tack till Nordkorea, Bill Gates talskrivare och UNT:s ledarsida för inspirationen)
Något att fundera på, exempelvis när det talas om värderelativism:
Human primates are recognized as persons and protected in law by the United Nations Universal Declaration of Human Rights[4] and by all governments, though to varying degrees. Non-human primates are not classified as persons, which means their individual interests have no formal recognition or protection.
Och förresten, den här apan är riktigt fin.
Jag gissade på 32 grader när jag var ute och köpte kaffe idag, och det stämde (om det nu är korrekt att tolka den höga temperaturen som det som råder i fullt solgass):
Det finns en lag som säger att allt arbete måste upphöra om det blir 40 grader, så därför blir det i stort sett aldrig det (officiellt i alla fall).
Ja, jag vet, Jonah Goldberg är en en tok. Men det förhindrar inte att den här artikeln har vissa intressanta punkter:
Yes, from time to time they [libertarians] advocate wacky stuff. But most of the time they're just fighting our battles under a different flag.
The conservative movement needs libertarians the way the Republican party needs the conservative movement (and the way America needs the Republican party).
Recent Comments