nutiden: TV-nyheter och dialekter

Hu_i_indien CCTV4:s 9-nyheter är riktigt bra, så bra att det nog är det enda TV-program jag troget följer. Både den inhemska som den internationella rapporteringen håller hög klass och jag skulle lätt välja bort Aktuellt mot detta program. De senaste dagarna har dock i stort sett allt handlat om Hu Jintaos olika statsbesök. De rapporteras generellt sett så att man visar alla symboliska detaljer - som hur han stiger av planet, allvarligt lyssnar på framförandet av sitt eget lands nationalsång (det är aldrig klippt, men som tur är är den ganska kort) eller hur han hjärtligt samtalar med det lokala överhuvudet i dennes residens. Till detta kommer så en massa proklamationer om vänskapen och det goda samarbetet länderna emellan.

Visserligen förekommer roliga detaljer såsom ständiga inzoomningar på Hus följeslagare. En av dem har ett besynnerligt leende på läpparna medan en annan hela tiden håller på att somna, och i allmänhet har de så där härligt DDR-liknande utseende bara proffspolitruker kan ha. Men jag väntar spänt på hans snara hemkomst så att nyheterna återfår sin forna kvalité.

Hursomhelst har några frågor jag länge funderat på fått sina svar:

Var gör Hu av de blommor han får när han går av flygplanet? Han ger dem omedelbart till en assistent som går bakom honom, så att han har händerna fria. För det mesta hinner man dock inte se detta eftersom redigerarna klipper när han fått buketten eller korgen.
Sitter Hu alltid ned på banketter och blir uppvaktad av folk som vill skåla? Inte enbart. Igår (eller om det var förrgår) kunde man i bakgrunden se hur han reste sig upp och krånglade sig förbi några bord för att skåla. Han ser ju rätt värdig ut, men det var inte elegantare för honom att komma förbi tätt stående bord än det var för någon annan.

Sedan vad gäller Hu Jintao är det en fördel att han talar relativt ren mandarin. Det känns som en logisk utveckling från Mao, som pratade så kraftig Hunan-dialekt att det knappt gick att förstå för vanligt folk, vidare över Deng Xiaoping som pratade rejäl Sichuan-dialekt men ändå gick att förstå, till Jiang Zemin som inte hade så väldigt stark dialekt men pratade ytterst besynnerligt. Det är litegrann som om Hjalmar Branting hade pratat danska, och först Fredrik Reinfeldt haft ett relativt standardiserat språk.